Stefan
Idag handlar det om Stefan. Han har ju varit omnämnd tidigare i bloggen i samband med att en veterinär gjorde lite som han ville och vi inte höll med om att han fick det.
Stefan är alltså den som är halt. Han har väldigt lite känsel i "fingrarna" på höger framtass, och han kan inte styra sin "handled". Nu har vi varit hos vår favvodjurdoktor för en - väldigt sen - second opinion. Lika mycket för att försäkra oss om att vi inte är djurplågare som för att kolla om han hade någon undergörande kur så här långt i efterhand. Det hade han inte - även om han försökte - men han försäkrar att vi inte plågar honom.
Stefan är alltså den som är halt. Han har väldigt lite känsel i "fingrarna" på höger framtass, och han kan inte styra sin "handled". Nu har vi varit hos vår favvodjurdoktor för en - väldigt sen - second opinion. Lika mycket för att försäkra oss om att vi inte är djurplågare som för att kolla om han hade någon undergörande kur så här långt i efterhand. Det hade han inte - även om han försökte - men han försäkrar att vi inte plågar honom.
Han är en glad och trevlig katt. Han lägger sig på rygg så fort man närmar sig för att bli gosad med.
Han pratar mycket. Det kan vara svårt att veta om Stefan verkligen vill något eller om han bara vill konversera lite med oss eller kanske bara påtala att han har kommit in.
Stefan ligger hos dottern varje natt. Om dörren till hennes rum inte är öppen, blir han orolig och försöker komma in på andra sätt - genom garderober t ex. När vi hjälper honom att öppna, springer han raskt, på tre ben, upp för stegen till hennes säng. Sedan ligger han där hela natten, varhelst dottern placerar honom (på kudden, på täcket, under täcket eller var som passar bäst).
Kommentarer