Psychobabble

Äh. Fasen. Detta blir ju plötsligt ett inlägg om dagen. Jag som skulle vänta. Men det kan vara ett tillfälligt anfall iofs. Be prepared.

Igår var jag hos Lena för sista gången. Sista gången för den här gången. Ingen kan veta om vi träffas igen.

Det kändes bra. Vi "gjorde slut" snyggt. Jag fick en sten. Tänkte på havet. Vi grät lite. Hon har hjälpt mig mycket. Visat mig vägen in. In till mitt i mitten av mig själv. Där kärnan finns. Och där lilla jag finns. Henne som jag ska hålla om ibland. 

Låter flummigt, men är på riktigt när man är där. Jag har blivit berörd, ledsen, glad, överraskad och lite småarg. Och kanske lite mer arg ibland. Och Lena har varit där hela tiden. 
Alla borde ha en Lena ibland.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Leila

Inre läkning

Mjuka värden