Jag vill, jag kan, jag gör det!...

...hette en bok som jag hade när jag var liten. Den var som en bok om Mamma Mu innan Mamma Mu fanns. Om en kossa som kunde göra vad som helst, bara hon ville.

Nu känner jag mig som det där förstadiet till kossa. Jag kunde! Lilla jag tyckte att jag var värd mer och sa nej till lönebudet. Och det gav utdelning! Ha! Nu är vi överens, jag och chefen. Men inte för ett tag sedan...

Har pratat engelska idag. Vadå? Inget märkvärdigt? Nä, kanske inte. Men om man inte pratat på ett par år och ska göra nåt slags reklam för avdelningen när högste chefan lyssnar, så är det märkvärdigt. Jag har ju inga ord! Som om ordförrådet liksom sinar, om man inte använder orden. Stod som ett fån flera ggr och fick inte ur mig ett dyft. Men kollegan sa att det var OK. Så det får det väl vara då. Ska ju sluta vara så stygg mot mig själv.

Var tvungen att rådfråga grannarna om hur man ska göra i vissa lägen... Fick bra svar, tror jag. Så får det nog bli.

Snart är det jul.

Kommentarer

"R1" sa…
Grattis till lönelyftet and keep up with the spoken words.

:)

Populära inlägg i den här bloggen

Leila

Inre läkning

Mjuka värden