Vuxenuppfostran

Tänk att vissa saker är extra känsliga och triggar ett uppfostringsanfall hos många av oss. Tänk bara kost, barn och djur. Det är oerhört svårt att få vara ifred och göra som man vill/tycker/tänker när det gäller dessa tre hjärteämnen. Hur många av oss har inte fått "råd" när barnen har varit små? Hur mycket integritet man än försöker ha och hur många böcker och tidningar man än har läst för att skaffa sig en egen "metod" och uppfattning, så nog har omgivningen en hel del att tycka till om. Tycker de.

Samma gäller djur. Hunduppfostran består till 10 % av uppfostran och 90 % av försvar av metoder inför ifrågasättande medmänniskor. Diskussioner och tvivel. Så ska man göra och så ska man inte göra. Den gör rätt och den gör fel.

Och så har vi kosten. Hur vi äter. Ojojoj. Svårt. Svårt att acceptera när andra äter som de vill. Svårt att t ex inte få bjuda på det man vill bjuda på. "Lite kan du väl ta? Du kan väl göra ett undantag idag?"

Tänk om jag skulle säga samma till, låt oss säga, en vegetarian. "Liiite kött kan du väl äta? Bara IDAG?"

Och. Bara för att rätt ska vara rätt. Jag är minst lika uppfostrande själv som de som uppfostrar mig. Är man övertygad vill man frälsa världen - men oj vad den frälsningen kan vara irriterande...

Kommentarer

Peter sa…
Been there, done that, got the T-shirt. Har ju inga barn själv då, men de övriga delarna råkar man ju gärna ut för. Blir ju gärna själv predikande när det gäller mat och politik, men försöker hålla igen på det tills man blir tillfrågad eller indragen i en debatt åtminstone. Inte alltid så lätt att hålla sig till, dock...

Populära inlägg i den här bloggen

Leila

Inre läkning

Mjuka värden