Duktigt

Igår kände vi oss duktiga, jag och mannen. Först upp och köra dotter till stall, samtidigt hämtade F ett släp och när jag kom hem lassade vi det fullt med gamla TV-apparater, pappkartonger, pappkartonger och en och annan pappkartong... Vi fyllde släpet proppfullt för första vändan och när vi kom ut på "stora vägen" flög en enorm låda ur släpet. Jäsikens vad jag sprang när vi väl hade fått stopp på ekipaget... Rusning fram till den och sedan släpa den på asfalten tillbaka till kärran.Tur att den inte flög i rutan på någon bil...

Det tog sin lilla stund på återvinningsscentralen men gick ovanligt smidigt ändå. T o m kortet för att öppna bommen funkade. Jag som stod i startgroparna för att gå till personalbaracken och krångla. Sen hem och hämta lite mer skräp, och jobba lite med vanliga jobbet pga akuta krångel, och på väg hem svängde vi in om blomaffären och fick med oss några perenner och en massa jord. Lämnade av kärran och åkte hem för plantering. Sen hämta dotter i stall. Sen var det lördag. Och som vanligt var jag helt sömnig på kvällen. Kan inte bara vara vårens fel. Börjar väl bli gammal.

Nu på morgonen har vi hunnit med en snabb stavpromenad på drygt en timme. Jag gick med C och det är egentligen fysiologiskt omöjligt att gå så fort som hon gör. Det går egentligen inte att förflytta benen fram och tillbaka med den hastigheten, men på nåt sätt kom jag runt utan att ligga mer än ett par meter efter henne...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Leila

Inre läkning

Mjuka värden