Ett halvt liv senare
Är väl ingen idé att ens kommentera hur lång tid som förflyter mellan blogg-inläggen. Å andra sidan var det väl det jag nyss gjorde...
Sist var det lusse-bak. Några dagar efter det kom min mamma på besök och vi hann göra ett par race under två dagar. Vi började lördagen med att köra dottern till stallet och sen ett stopp vid Stora Holm och lagerbutiken med saker från Nyblom & Kollén. Det var mest julgrejer - men mamsen fick ihop en hög. Och jag också.
Sen fortsatte vi till IKEA (hon bor ju så långt från ett sånt). Travade runt där ett tag, kollade om dottern var klar i stallet, och intog en lätt lunch för att få tiden att stämma och magarna mätta. Med matta och diverse småsaker hämtade vi dottern och sen skulle det åkas till Liseberg.
Lämnade övriga familjen hemma (!) och drog till stan. HA! Parkering? Lördag? Strax innan jul. Ett skämt. Man ska åka kollektivt såklart. Men efter en stund insåg vi att det inte hade hjälpt. Det var fler människor utanför Lisebergs-ingångarna än (och just här och nu kom Kasper-klumpedunsen och la sig i mitt knä, halvt uppe i tangentbordet...) än i halva Kina. Så vi körde ner genom stan, kollade på juleljusen på avenyn och åkte hem. Och där var middagen nästan klar. Najs. Fullspäckad dag alltså.
Och söndagen gick i samma tema. Dotter till stallet och sen en sväng till mammas bekanta där vi drack kaffe trots att vi inte skulle och hon fick julklapp trots att hon inte skulle.
Sen drog vi till Stora Holm igen (!). Nu var det ju julmarknad. Och här var samma mängd människor som utanför Liseberg dagen innan. Kändes det som. Jag har liiiite svårt för att knö mig in i folkmassan om försäljningen inte handlar om något som jag är väldigt intresserad av. Men mamma kunde... Jag tog hennes kasse (vi hade hunnit med en repa i lagerförsäljningen innan) och hon försvann i havet av folk. Efter en stund kom hon ut och sken som solen. Det mesta hon hade roffat åt sig kostade 10 kr. Hon var lycklig. Vi strosade runt en sväng till och sen skulle vi åka. Men då kom hon på att hon måste ta en sväng till i lyckans land. Så jag väntade och hon shoppade. Och hon kom ut med en likadan kasse. Ännu gladare.
Sen åkte vi hem och hon fortsatte hemåt i en fullproppad bil och med en glad min i nunan.
Sist var det lusse-bak. Några dagar efter det kom min mamma på besök och vi hann göra ett par race under två dagar. Vi började lördagen med att köra dottern till stallet och sen ett stopp vid Stora Holm och lagerbutiken med saker från Nyblom & Kollén. Det var mest julgrejer - men mamsen fick ihop en hög. Och jag också.
Sen fortsatte vi till IKEA (hon bor ju så långt från ett sånt). Travade runt där ett tag, kollade om dottern var klar i stallet, och intog en lätt lunch för att få tiden att stämma och magarna mätta. Med matta och diverse småsaker hämtade vi dottern och sen skulle det åkas till Liseberg.
Lämnade övriga familjen hemma (!) och drog till stan. HA! Parkering? Lördag? Strax innan jul. Ett skämt. Man ska åka kollektivt såklart. Men efter en stund insåg vi att det inte hade hjälpt. Det var fler människor utanför Lisebergs-ingångarna än (och just här och nu kom Kasper-klumpedunsen och la sig i mitt knä, halvt uppe i tangentbordet...) än i halva Kina. Så vi körde ner genom stan, kollade på juleljusen på avenyn och åkte hem. Och där var middagen nästan klar. Najs. Fullspäckad dag alltså.
Och söndagen gick i samma tema. Dotter till stallet och sen en sväng till mammas bekanta där vi drack kaffe trots att vi inte skulle och hon fick julklapp trots att hon inte skulle.
Sen drog vi till Stora Holm igen (!). Nu var det ju julmarknad. Och här var samma mängd människor som utanför Liseberg dagen innan. Kändes det som. Jag har liiiite svårt för att knö mig in i folkmassan om försäljningen inte handlar om något som jag är väldigt intresserad av. Men mamma kunde... Jag tog hennes kasse (vi hade hunnit med en repa i lagerförsäljningen innan) och hon försvann i havet av folk. Efter en stund kom hon ut och sken som solen. Det mesta hon hade roffat åt sig kostade 10 kr. Hon var lycklig. Vi strosade runt en sväng till och sen skulle vi åka. Men då kom hon på att hon måste ta en sväng till i lyckans land. Så jag väntade och hon shoppade. Och hon kom ut med en likadan kasse. Ännu gladare.
Sen åkte vi hem och hon fortsatte hemåt i en fullproppad bil och med en glad min i nunan.
Kommentarer