Ilskebyttan

Skulle kunna ha samma titel på det här inlägget som det förra. Trötter. Men med en lite annan innebörd. Nu är jag mer trött på tingen. F har ju redan skrivit lite om detta. Men inte jag. Så nu gör jag det. I torsdags försvann varmvattnet. Sen dess har grannarna fått ännu mer av oss. Minst en gång om dagen kommer någon i morgonrock och med famnen full av handduk och andra rengöringsattiraljer och knackar på hos dem. För att en stund senare (olika lång stund. V är väldigt imponerad av F's dusch-hastighet - men inte lika imponerad av min och dotterns, skulle jag tro) gå ut genom ytterdörren igen, lite våtare i håret. Stackars grannar, men jämrans vilken tur att vi har dem. På måndagen fick vi reda på att elpatronen i varmvattenberedaren hade pajat - och den KANSKE går att byta. Och en stund senare fick vi reda på att kompressorn förmodligen aldrig har funkat. Vilket innebär att vi har använt en massa ström för ingenting. Pengarna har bara fladdrat iväg. Det gör de litegrann i den här ...

Det har varit en himskans aktivitet bland kommentatorerna till mitt förra inlägg. Nästan som värsta kändisbloggen. På såna brukar kommentarerna bli till ett eget "drama" vid sidan av själva huvudakten. Nå, man kommer väl fram till att vi får skaffa höns, att en höna ska tillhöra J, att vi skriver avtal om tuppen och att höns är trevligt. Ungefär så. Jag har varit på jobb i stora staden. Igår var jag så dödens trött när jag kom till Göteborgs central. Kunde inte somna på tåget som jag hade tänkt. Kände mig som full när jag körde hem i bilen. Det måste vara minst lika farligt att vara trött som att vara onykter när man kör bil. Jag tappade vidvinkel-seendet och reaktionsförmågan. Läskigt. Men hem kom jag. Fick middag. Drack ett glas vin. Låg i soffan en stund, men var tvungen att ta mig till sängen. Somnade vid 21 och sov som en stock till kl halvsju i morse. Jag är vanligtvis väldigt lättväckt, men jag vaknade inte när F la sig, och jag vaknade knappt när han gick upp. Sååå tr...

Svärmor klagade i söndags. På avsaknaden av blogg-inlägg. Hon har ju rätt. Det går ju så trögt nuförtiden. Vet inte varför. Att jag skulle vara trött på datorer för att jag sitter vid en hela dagarna, håller ju inte som förklaring. Det har jag ju gjort hela tiden. Inget har ändrat sig. Det är väl en period, bara. Eller kanske är det ren nyhetstorka, det handlar om. Här händer ju inget nytt så särskilt ofta, precis. I fredags somnade jag i soffan hos grannarna. I lördags åkte jag och mamma på tyg- och IKEA-turné igen. I söndags hälsade vi på hos svärmor (som klagade). Idag var det vanliga vardagen igen och vanliga jobbet igen. Tror inte att någon jobbrelaterad läser min blogg, så jag kan nog avslöja att jag var på anställningsintervju idag. Det var ju lite nytt, förstås. Eller inte. Jag brukar gå på någon då och då, för att kolla marknadsvärdet liksom. Eller för att bli tvungen att tänka igenom vad jag egentligen vill och vad jag egentligen är bra på. Eller bara för att inse att jag har...

Tja. Vad har hänt sen sist? Jobb, jobb, jobb och jobb. Och slut på snuvan. Och Fredrik Lindström på Storan i måndags. Han var grym. Jag gillar honom skarpt. Många stå-upp-komiker pratar om olika nationaliteters karaktärer och special-beteenden, och när jag förstod att även han skulle prata om det, blev jag lite skeptisk. OK. Det vanliga, tänkte jag. Svenskar är blyga, tysta och ensamma. Men han gjorde mycket mer av ämnet än så. Man fick sig många viktiga tankeställare och rodnade nästan ibland när han var precis på pricken exakt. Som om han pratade om en själv. Många fördomsfulla och småsinta fick en och annan näsknäppning... Som vanligt kommer jag inte ihåg exakt vad han sa - trots att jag satt (som vanligt) och tänkte "det DÄR ska jag komma ihåg". Men en sak fastnade (egentligen inte ordagrant): I Sverige förväntas man följa en mängd regler som ingen berättar om. Som man bara ska veta. Och de som inte följer reglerna, dömer vi i smyg, för att de inte vet det som man inte be...

Sitter på jobbet och är barnvakt. Eller nä. Inte riktigt. Men jag passar tre grabbar från leverantören med stort S. De springer ut och in genom dörren till server-rummet och pratar om databaser och backuper och patchar och sånt. Och jag borde göra nåt nyttigt av min tid på jobbet, men jag kommer ingen vart. Snoret har börjat stilla sig, men under eftermiddagen gick jag mest runt och var yr i bollen. Nu sitter jag ner och är inte så yr längre. I morgon jobbar jag hemma igen. Så jag kan kurera mig ordentligt till nästa barnpassning - som är på tisdag. Men då måste jag vara lite mer aktiv själv också... Usch. Jag BORDE skriva på min uppsats. Men jag har inget driv. Ämnet är inte tillräckligt intressant. Å andra sidan hittar jag inget bättre, så jag måste nog gå på det jag har. Men jag börjar tvivla på att jag nånsin får ur mig det där ex-jobbet. Men det skulle vara kul. Jag skulle kunna börja kalla mig magister. Om nu det skulle vara nåt att kalla sig...

Men åååh, så synd jag tycker om mig själv. Natten var jobbig och jag var tvungen att vara på jobbet kl 07.30 (jaja, inte så tidigt för andra kanske, men för mig nuförtiden). Jag var där. Jag var blek. Jag hade blanka ögon. Jag kallsvettades. Jag var yr. Uääh. Åkte hem vid 11-tiden och här ligger jag. Under täcket. Snoret uppfyller hela skallen. Men jag MÅSTE jobba från lunch i morgon. Måste. Så jag ligger här tills jag måste åka. Hela kvällen, hela natten och hela morgonen. Och SEN är jag frisk. Eller hur?

Så var det här årets vecka nr 5 till ända. Vecka 5 betyder Sälen. Fjällresa med ett ganska stort antal kvinnliga medresenärer i ett mindre antal bilar. I år hade vi faktiskt två stugor, ty vi var sammanlagt 13 st. Nu umgicks vi inte så mycket stugorna emellan, men ändå. Det var ungefär som vanligt, med ett undantag. Vädret. Det blåste som hm-hm och snöade lika mycket. Man såg inte toppen av backen en enda gång. Jag, som verkligen inte är någon talang på skidorna, åkte inte en enda dag. Jag kom till uthyrningen med pjäxorna i handen (japp, jag äger ett par egna) - och gick därifrån på samma sätt. Sorgligt men sant. Jag var inte ensam om det där konstiga beteendet, så det gick rätt bra trots allt. Vi promenerade och gick på After Ski ändå. Rätt gött. Annars blir det lite speciellt med 8 damer som ska samsas om en toalett, en spegel och en dusch. Speciellt, men otroligt roligt. Det gick liksom inte att vara pryd eller privat i det sällskapet. Och det roliga straffade sig (mig) snabbt. Igå...