Mer team-bygge
Direkt efter paddlandet åkte jag hem och laddade för nästa aktivitet och nästa grupp att bygga teamkänsla med. Den här gången skulle personalen på huvudkontoret till Nösund för att lära känna varandra. Detta var lite mer otryggt, eftersom det här gänget mest består av chefer på olika höga nivåer och jag egentligen inte ingår mer än att jag sitter i samma lokaler.
Nösund ligger väldigt fint nere vid (det riktiga) havet och jag kände mig ganska hemma. Lite struligt och oorganiserat tedde sig upplägget från Nösundspersonalens sida först, men det ordnade upp sig.
Alla mina favoritsysslor ingick den här dagen...not. (Gnäller igen, ja). Först skulle vi berätta något för de andra som var ganska okänt eller speciellt för oss som personer. Japp. Det längtade man efter. Men det gick ganska bra. Var lite nervös, men man måste ge sig in i saker som är läskiga. Måste övermanna rädslorna. Annars står man still i livet och till slut blir man inföst i ett hörn. Så jag gjorde det. Jag mannade över.
Lunchen serverades i det fria och sen fick vi ta del av ett - kanske ganska typiskt för en dylik teambuildingkonferens - bra och tankeväckande föredrag. Jag minns tyvärr inte vad föredragshållaren heter, men det var bra och upplyftande.
Efter att ha suttit på rumpan i ett par timmar, skulle det aktiveras. Såklart. Det skulle tävlas. I grupp. A la fångarna på fortet, fast utan fort. Jag är inte jättebra på det där. Är ingen tävlingsmänniska och tar inte självklart ledarrollen i en grupp där hälften visar tydligt att de vill fortsätta vara chefer även på gräsmattan. Men det gick OK. Jag sköt några pilar med båge och några stenar med slangbella. Balanserade på en stock. Stod ytterst på en liten liten låda och sjöng We are all the winners. Vad mer kan man begära?
Sen gick vi till våra rum som visade sig ligga "7 minuters promenad" från själva huvudbyggnaden. Det var värdshusets sviter. Med väldigt olika standard. Rummet som jag delade med min vanliga rumskollega, var ganska litet. Men fräscht. Och varmt. Och badkaret var ett hål i golvet i det enda rummet! Vid den ena sängens fotända, helt enkelt. Strax intill panoramafönstren... Det blev till att dra för de tunga gardinerna och bada/duscha i skift.
Rummen intill oss hade matsal, kök och nersänkt bubbelbad i det helkaklade badrummet... Men nu gnäller jag inte. Det var väldigt bra ändå. Och maten var fantastisk.
Och efterpartajet på utsidan efter middagen var nog det som byggde teamet mest den här dagen.
Nösund ligger väldigt fint nere vid (det riktiga) havet och jag kände mig ganska hemma. Lite struligt och oorganiserat tedde sig upplägget från Nösundspersonalens sida först, men det ordnade upp sig.
Alla mina favoritsysslor ingick den här dagen...not. (Gnäller igen, ja). Först skulle vi berätta något för de andra som var ganska okänt eller speciellt för oss som personer. Japp. Det längtade man efter. Men det gick ganska bra. Var lite nervös, men man måste ge sig in i saker som är läskiga. Måste övermanna rädslorna. Annars står man still i livet och till slut blir man inföst i ett hörn. Så jag gjorde det. Jag mannade över.
Lunchen serverades i det fria och sen fick vi ta del av ett - kanske ganska typiskt för en dylik teambuildingkonferens - bra och tankeväckande föredrag. Jag minns tyvärr inte vad föredragshållaren heter, men det var bra och upplyftande.
Efter att ha suttit på rumpan i ett par timmar, skulle det aktiveras. Såklart. Det skulle tävlas. I grupp. A la fångarna på fortet, fast utan fort. Jag är inte jättebra på det där. Är ingen tävlingsmänniska och tar inte självklart ledarrollen i en grupp där hälften visar tydligt att de vill fortsätta vara chefer även på gräsmattan. Men det gick OK. Jag sköt några pilar med båge och några stenar med slangbella. Balanserade på en stock. Stod ytterst på en liten liten låda och sjöng We are all the winners. Vad mer kan man begära?
Sen gick vi till våra rum som visade sig ligga "7 minuters promenad" från själva huvudbyggnaden. Det var värdshusets sviter. Med väldigt olika standard. Rummet som jag delade med min vanliga rumskollega, var ganska litet. Men fräscht. Och varmt. Och badkaret var ett hål i golvet i det enda rummet! Vid den ena sängens fotända, helt enkelt. Strax intill panoramafönstren... Det blev till att dra för de tunga gardinerna och bada/duscha i skift.
Rummen intill oss hade matsal, kök och nersänkt bubbelbad i det helkaklade badrummet... Men nu gnäller jag inte. Det var väldigt bra ändå. Och maten var fantastisk.
Och efterpartajet på utsidan efter middagen var nog det som byggde teamet mest den här dagen.
Kommentarer
Vad berättade du då?