MC no more
Sålde den nyss. Mitt livs första egna motorcykel. Det är ju bara en motorcykel. Men det känns konstigt. Jag är lättad över att slippa tänka på att jag borde köra den oftare och att jag inte har nåt garage, men sorgsen över att jag inte kan ta en tur när jag faktiskt känner för det.
Men i ärlighetens namn har jag inte kört så ofta som jag ville och tänkte. Jag har inte gjort plats för den i mitt liv - och mycket beror det kanske på att jag aldrig hann skaffa MC-vänner. Nån att dra omkring med och fika med och åka på småresor med. Att dra iväg ensam är inte lika kul. Och hade jag behållit den kanske jag hade skaffat det där gänget och åkt på de där träffarna, men prognosen var sådär.
Bättre att nån som verkligen vill ha den och använder den nu, har den.
Och världen är väl full av bågar. Både av ost och med motor. Bara att köpa när man vill ha.
Men i ärlighetens namn har jag inte kört så ofta som jag ville och tänkte. Jag har inte gjort plats för den i mitt liv - och mycket beror det kanske på att jag aldrig hann skaffa MC-vänner. Nån att dra omkring med och fika med och åka på småresor med. Att dra iväg ensam är inte lika kul. Och hade jag behållit den kanske jag hade skaffat det där gänget och åkt på de där träffarna, men prognosen var sådär.
Bättre att nån som verkligen vill ha den och använder den nu, har den.
Och världen är väl full av bågar. Både av ost och med motor. Bara att köpa när man vill ha.
Kommentarer