Ensam men ungdomlig...

Maken är ensam i USA och jag känner mig lika ensam här hemma. Tragiskt, eller hur? Snacka om att tycka synd om sig själv.

Har löst melodikrysset och skickat in det, druckit en smarrig kopp pulverkaffe med skummad grädde, tömt komposthinken, ätit en äggröra och skrivit lite i den andra bloggen. Väntar på att dottern med kompis ska komma promenerandes. Sen ska det köras fram och tillbaka till stall, som vanligt.

Kanske man ska åka och kolla på springskor? De jag har är helt trasiga. Inte bra. Speciellt inte nu när mitt knä har börjat "ha sig" igen. Har i ett par år trott att jag är ålders-sliten under knäskålen (femuropatellar-artros) - men nu har jag fattat att jag nog har 'chondromalacia patellae'. Brosket under knäskålen blir oregelbundet, det krasar och låter och gör väldigt ont vid vissa rörelser - som djup knäböjning à la nigning t ex. Det går i perioder om några månader - och sen kan det gå över.

Men det är ju mycket bättre att ha chondromalaci än artros. Artros är vanligt när man blir lite till åren. Chondromalaci är vanligast i 15-årsåldern!!! Haha. Jag har en ungdomsåkomma! :)

Kommentarer

Åhh, inte dåligt med ungdumsåkommer! SJälv har jag en ledmus i knät. Kram!
Unknown sa…
Åh jag har fortfarande ungdomsfinnar.

Populära inlägg i den här bloggen

Leila

Inre läkning

Mjuka värden