Still grass-widow

Nu har man varit i storstaden igen, längre än vanligt. Möten, möten och möten. Utvecklingssamtal med chefen. Diskussioner med leverantörer. Lite bra. Lite dåligt.

Nu är man ensam hemma IGEN. Medan jag var i Stockholm kom mannen hem från USA och packade om väskan för att dra till Bryssel.

Den här gången på nöjestripp iofs, men jag är nästan mest orolig för den här resan. Min gamla (nåja) pappa är ju med! Tar de hand om honom? Han kanske blir trött. Han kanske inte har samma rytm som de andra. Om de andra har någon rytm, vill säga. De har ju inte rest tillsammans någon av dem. Det går nog bra. Pappa gillar belgisk öl. Det har han fått. Han gillar att gå ut tidigt och spankulera runt i semesterorten. Det har han fått. Han behöver vila ibland. Det har han fått. Han gillar god mat. Det har han fått.

Jag ska nog inte bekymra mig så.

Men jag börjar prata med mig själv här hemma nu. Kom hem, F.

Kommentarer

Fredrik sa…
Kommer hem snart! Saknar värstans!

Och din gamle far vill hit nästa år också, så han vantrivs nog inte alls.. :-)
19 april, 2008 13:55
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Leila

Leila dök upp från "ingenstans". När jag lyssnade på henne i en av de poddar hon varit med i kändes det som att det var meningen. Just nu. Just här var det meningen att hon skulle dyka upp i mitt liv.  Det känns som att jag kan få kraft i min historia - för det är det hon har sett till att få i sin. Nu börjar Business Essentials. Jättepirrigt men skitbra. Jag vill tänka att det är ett tryggt ställe där jag kan vara och visa mig själv i ett gäng av människor som är på ungefär samma plats.  Det blir ett nytt sätt för mig att våga ge mig ut på lite gungfly, utanför min egen trygga låda. Jag gjorde ju rörelsecoach-kursen. Jag har haft övningsklienter för både kost och rörelse. Jag har vågat. Och vunnit utveckling och stolthet. Rakare rygg.  Då ska jag våga detta också.
Läs mer

Inre läkning

Börjar förstå vad inre läkning är. Har aldrig tänkt på begreppet egentligen men Leila gör det klarare. Det är att minska avståndet mellan den man verkligen är och den man tror att man ska/behöver vara. Hon har gjort en liknande resa som jag. Känt sig fel i karriär, sagt upp sig och gått hemma i "limbo" i flera månader. Jag har ju inte riktigt samma läge eftersom jag hade en lös plan och en hund. Men väldigt väldigt likt.  Hon pratar ju om meditationen. Hon också. Jag förstår. Jag vet att jag bör meditera - men det finns ett motstånd i mig. Jag vet inte vad det motståndet består av. Håkan kallar mig rastlös. Han har rätt. Jag GÖR saker för att inte stanna upp med mig själv.  När jag var ung/liten kunde jag meditera - utan att jag visste vad det handlade om. Jag kunde sitta och glo i flera timmar. Särskilt vid vattnet. Nu bor jag vid vattnet. Men jag går inte dit. Jag sätter mig inte där. Jag tror att jag är dålig då, tror jag. Jag tror att jag måste prestera, göra. Eller åtmin
Läs mer

Mjuka värden

Har funderat på det som många kallar "mjuka värden". Lite nedlåtande, uttalas orden. Lite i förbifarten. Lite som att "just det, dom också - ja det är klart - dom behövs kanske också ja".  Att man ens kategoriserar det i mjuka värden och andra värden. Vilka är de andra? Tillväxt? Resultat? Budget? Kostnadskontroll? Eller vilka är värdena?  På varje företag pratas det om värdegrund/värdegrund/kultur. Det företaget står för. Det de anställda ska känna i all verksamhet.  Men vad brukar de värderingarna handla om? Är inte det "mjuka värden" så säg? Det mänskliga. Det mellanmänskliga. Relationer. - Men det kommer som nåt "extra". Nåt som inte ingår i det övriga. Nåt man måste påminnas om och liksom "knö" in i resten av arbetet. Det är så konstigt. Allt vi gör handlar om relationer. Magnus Helgesson sa att prestation alltid föregås av relation. Vad vi än presterar måste föregås och omges av en relation med en eller flera personer. Vi kan inte
Läs mer