Livet är en kamp

Efter min plötsliga insikt om Linda Skugge igår har jag gjort lite mer research. Återigen visar det sig att jag är för sen. Efter boken, som jag läser nu, har hon ju reviderat mycket av sina ståndpunkter. Hon kallar sig inte längre för feminist t ex. Men skit samma. Världen behöver människor som reflekterar och protesterar. Jag behöver inte hålla med henne om allt hon säger. Jag gillar henne ändå.

Dagens jogg var om möjligt ännu värre än den i förrgår. Varför ska allt vara en kamp?? Min kropp behöver motion, kondition, mindre fläsk och mer syre. Borde inte naturen vara inrättad så att det var LÄTT att motionera då? Varför ska varje steg vara en utmaning för karaktären och viljan? Jag var verkligen tvungen att hålla en inre konversation mellan mina "vill" och "vill inte"-jävlar som verkar sitta därinne. Och det är alltid "vill inte" som är starkast. Eller åtminstone hörs mest. Det kanske trots allt är "vill" som är den starkare eftersom jag faktiskt kom runt. Men den mesta delen av rundan var det en plåga. Jag behöver känna att det är SKÖNT att jogga. Annars kommer min motionsnoja att vara en tillfällig nyck. Igen. Vem är det som har bestämt att det ska vara så jobbigt?

Igår var en gammal (ja hon är ett år äldre än jag) kompis på besök för första gången i vårt hus. Hon är kattallergiker och en aning renlig av sig, så lite märkligt blev det allt. När vi dessutom anfölls av en enorm svärm av flygmyror som klampade i smöret, kröp in i parmaskinkan, badade i Skagenröran och hade party på vårt matbord, trodde jag att hon skulle få panik... Jag tände myggljus, men det verkade göra saken etter (haha...etter...myra...) värre. De tycktes gilla eldandet och röken och hämtade resten av gänget. Lite jobbigt blev det. Men vi flyttade ner till den superba verandan och då blev det lugnt. De gillar kanske inte tak? Eller nä, den teorin håller inte heller. Innan vi satte oss för att äta såg vi hela svärmen ha förfest. På mitt biltak.

När jag sedan skulle ställa in resterna efter vår lilla supé, var köket invaderat. Gissa av vad. Av flygmyror... Det blev akut dammsugning och eldning i öppna spisen. Och därute satt väninnan och fattade inte varför jag plötsligt började städa...

Hej å hå. Hur som helst börjar min semester ikväll. Gött.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Leila

Inre läkning

Mjuka värden