Kräftvals

Har tyvärr inga kort (eftersom jag inte höll i kameran), men vi hade kräftskiva under det nya taket i lördags och det blev ju himla bra. Vi kunde sitta ute hela festen och slabba med de rosa djuren.

Även de (inte så rosa) lurviga djuren ville vara med på fest. Det luktade så gott i nosen...

När folket hade gått hem till sitt försökte jag lära min - något onyktre - man att dansa vals. Det gick inte alls. Vi lekte följa John. Jag marscherade. Jag stampade med fötterna på taktslagen. Jag förde. Jag sjöng. Men nä. En gammal trummis, som gör syntmusik, och inte kan känna taktslagen i kroppen... Konstigt. Var nånstans mellan armarna och benen slutar rytmen? Trumma med händerna går ju. Men inte stampa i samma takt.

Undrar hur det skulle gå om valsen dansades gåendes på händer...?

Kommentarer

Anonym sa…
Hahah, skulle vilja vara en överlevande liten rosa kräfta och se på er, när festen var slut!
05 september, 2007 09:13
Ilskebyttan sa…
Ähum, det var nog tur att ingen såg oss. Men det var roligt. Eller...åtminstone hade JAG roligt... :)
05 september, 2007 13:06
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Leila

Leila dök upp från "ingenstans". När jag lyssnade på henne i en av de poddar hon varit med i kändes det som att det var meningen. Just nu. Just här var det meningen att hon skulle dyka upp i mitt liv.  Det känns som att jag kan få kraft i min historia - för det är det hon har sett till att få i sin. Nu börjar Business Essentials. Jättepirrigt men skitbra. Jag vill tänka att det är ett tryggt ställe där jag kan vara och visa mig själv i ett gäng av människor som är på ungefär samma plats.  Det blir ett nytt sätt för mig att våga ge mig ut på lite gungfly, utanför min egen trygga låda. Jag gjorde ju rörelsecoach-kursen. Jag har haft övningsklienter för både kost och rörelse. Jag har vågat. Och vunnit utveckling och stolthet. Rakare rygg.  Då ska jag våga detta också.
Läs mer

Inre läkning

Börjar förstå vad inre läkning är. Har aldrig tänkt på begreppet egentligen men Leila gör det klarare. Det är att minska avståndet mellan den man verkligen är och den man tror att man ska/behöver vara. Hon har gjort en liknande resa som jag. Känt sig fel i karriär, sagt upp sig och gått hemma i "limbo" i flera månader. Jag har ju inte riktigt samma läge eftersom jag hade en lös plan och en hund. Men väldigt väldigt likt.  Hon pratar ju om meditationen. Hon också. Jag förstår. Jag vet att jag bör meditera - men det finns ett motstånd i mig. Jag vet inte vad det motståndet består av. Håkan kallar mig rastlös. Han har rätt. Jag GÖR saker för att inte stanna upp med mig själv.  När jag var ung/liten kunde jag meditera - utan att jag visste vad det handlade om. Jag kunde sitta och glo i flera timmar. Särskilt vid vattnet. Nu bor jag vid vattnet. Men jag går inte dit. Jag sätter mig inte där. Jag tror att jag är dålig då, tror jag. Jag tror att jag måste prestera, göra. Eller åtmin
Läs mer

Mjuka värden

Har funderat på det som många kallar "mjuka värden". Lite nedlåtande, uttalas orden. Lite i förbifarten. Lite som att "just det, dom också - ja det är klart - dom behövs kanske också ja".  Att man ens kategoriserar det i mjuka värden och andra värden. Vilka är de andra? Tillväxt? Resultat? Budget? Kostnadskontroll? Eller vilka är värdena?  På varje företag pratas det om värdegrund/värdegrund/kultur. Det företaget står för. Det de anställda ska känna i all verksamhet.  Men vad brukar de värderingarna handla om? Är inte det "mjuka värden" så säg? Det mänskliga. Det mellanmänskliga. Relationer. - Men det kommer som nåt "extra". Nåt som inte ingår i det övriga. Nåt man måste påminnas om och liksom "knö" in i resten av arbetet. Det är så konstigt. Allt vi gör handlar om relationer. Magnus Helgesson sa att prestation alltid föregås av relation. Vad vi än presterar måste föregås och omges av en relation med en eller flera personer. Vi kan inte
Läs mer