Intermittent depp

Igår tappade jag luften och lusten helt. När eftermiddagen kom, regnet öste, jobbet höll mig fjättrad (fast inte finns ngt att göra) och vi skulle planera mat och handla och laga mat och... Så blev jag en apatisk vuxen en stund. Kände mig helt ledsen, deprimerad, likgiltig, grå, ful, fet och fel och ville absolut ingenting. Livet for förbi på utsidan och där satt jag och bara satt. OK, jag är en för grubblande person i vanliga fall också, men nu gick det nog runt så mycket däruppe mellan öroren, att det bara blev en surrig, susig storm.

Men så drog jag mig upp ur soffan. Och så åkte vi till en thai-restaurang och åt ute. Satt där och glodde i gamla tidningar (innan maten kom) och ut genom fönstret när maten hade kommit och maten var så himla god! Redan då började hjärnbarkstormen bedarra. Och sen handlade vi några nödiga och några onödiga grejer och åkte hem.

Och idag har vi (Grannika och jag) promenerat och solen skiner och vi såg ett rådjur och en gullig svart tjur och en tant bland hallonen och Kasper på ängen och det mesta är ganska bra i alla fall... :)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Leila

Inre läkning

Mjuka värden