Man måste jämföra...tänk på Laika.

Uäääh vad det är jobbigt med en blyballong. Det sägs att det är det jag har fått. På jobbet alltså. När den går till väders ska jag fira. Men det känns som en omöjlig evighet tills dess.

Kollade in Medmänniskans dag (eller vad det heter) i förmiddags. Alla stadsdelens barn upp t o m åk 5 showade för oss mitt på torget. Mer eller mindre falskt och dåligt uppmickat var alltihop men mitt barn var med i den bästa showen såklart. Yellow Submarine på ucke och en vandrande gul ubåt. Jätteduktiga filurer!!! Granntösen och hennes klassisar gjorde också bra ifrån sig förstås. Gammal rocklåt, också på ucke, och några tjejer som buggade framför ensemblen. Fint.

Nu längtar jag efter att få lägga jobbet i nån helgvrå nånstans och inte hitta det förrän ev söndag kväll. Helst först på måndag. Jag vill åka och handla, hämta barn och planera morgondagens middag. Så det så. Bara vara i den vanliga vardagen som jag brukar oja mig så över annars.

Allt är relativt...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Leila

Inre läkning

Mjuka värden